The Brussels I-Regulation, often referred to as the Jurisdiction Regulation, is said to be the matrix of the European judicial cooperation system within the area of international private law. The Regulation states how jurisdiction is to be determined in an international dispute. The aim of the Regulation is to ensure that parties in a dispute within the EU have access to justice.The Regulation is considered to be working well in general, and have been since it came in-to force in 2007. Although it is held to be well functioning it does not exclude that some improvements might be needed. The commission ordered a review of the Regulation and the result was that some deficiencies were identified.

In order for a judgement to be enforceable in another Member State, there is a certain requirement for an "intermediate? court procedure, a so-called exequatur procedure. An exequatur procedure is both expensive and time-consuming. The average cost of the procedure within the EU is 2 200 euro in a case without particular difficulties. In more complex cases, the cost of the procedure can be validated up to 12 700 euro.

Bryssel I-förordningens behörighetsregler Àr inte tillÀmpliga pÄ svarande frÄn tredje land. I sÄdana fall hÀnvisar förordningen till nationell rÀtt (s.k. restkompetens). Inom EU varierar de nationella behörighetsreglerna med avseende pÄ svarande som har hemvist utanför EU avsevÀrt mellan medlemsstaterna, vilket ibland kan leda till orimliga konsekvenser.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka internationellt privat- och processrÀttsliga (IPP) problem som kan uppkomma till följd av nuvarande regelverk samt analysera kommissionens förslag till införandet av en regel om reservforum (s.k. forum necessitatis).

Antag att tvÄ parter i tvÄ olika EU-stater gör affÀrer med varandra. En bank med sÀte i Frankrike ingÄr ett avtal rörande förvaltning av kapital Ät en klient med hemvist i Spanien. Parterna kommer sedermera överens om att eventuella tvister med anknytning till huvudavtalet ska prövas exklusivt av domstol i Luxemburg för det fall klienten vÀcker talan. DÀrutöver anges i avtalet att banken ska behÄlla sin rÀtt att vÀcka talan vid varje annan behörig domstol. Parterna har dÀrmed ingÄtt ett prorogationsavtal som ger banken ett ?större urval? av behöriga domstolar.

I den hÀr uppsatsen studeras begripligheten i svenska översÀttningar av en av EU-kommissionens texttyper som kallas grönböcker. Begripligheten sÀtts i relation till EU-kommissionens riktlinjer för översÀttning. Analysmetoden Àr textanalys. Resultatet visar att det finns brister i begripligheten, bÄde pÄ makronivÄ och mikronivÄ..

Utredning och avgörande genom partikulÀrdispasch Àr en sjörÀttslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsÀkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet pÄ en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den hÀr uppsatsen undersöks om förfarandet Àven mÄste iakttas vid tillÀmpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansÄgs försÀkringstagarens rÀtt enligt art.

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

Kommissionen inledde i februari 2000 en omfattande utredning mot Microsoft baserad pÄ Sun Microsystems klagan om Microsofts konkurrensbegrÀnsande förfaranden 1998. Utredningen bestod av tvÄ delar; interoperabilitet mellan PC-klientoperativsystemsmarknaden och servermarknaden och integrationen av Windows Media Player i Windows. I mars 2004 kom Kommissionens beslut dÀr de drog slutsatsen att Microsoft dubbelt missbrukat en dominerande stÀllning genom att förhindra effektiv konkurrens pÄ arbetsgruppsservermarknaden och bundit sin mediaspelare till sitt operativsystem. Microsoft överklagade Kommissionens beslut till FörstainstansrÀtten och den 17 september 2007 kom domen, vilken i huvudsak bekrÀftade Kommissionens beslut. Mitt syfte i denna uppsats Àr att undersöka den första delen av Kommissionens beslut angÄende interoperabilitet och sedermera FörstainstansrÀttens dom, för att avgöra hur vÀl de dragna slutsatserna överensstÀmmer med praxis, vad prejudikatet kan innebÀra för framtiden samt i vilken mÄn företag kan bli skyldiga att lÀmna ut information.I min analys och de avslutande kommentarerna redogör jag för min slutsats att Kommissionens beslut och FörstainstansrÀttens dom faktiskt Àr skÀliga, men att prejudikatet mÄste vaktas av de exceptionella omstÀndigheter som föreligger i fallet.

Uppsatsen analyserar hur ÄterförsÀljning pÄ Internet hanteras under EU-rÀttens konkurrensregler för vertikala avtal bl.a. i ljuset av EU-domstolens avgörande i MÄl C-439/09 Pierre Fabre. Med EU-rÀttens konkurrensregler för vertikala avtal Äsyftas artikel 101 Fördraget om Europeiska Unionens FunktionssÀtt, Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillÀmpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssÀtt pÄ grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden och Kommissionens Riktlinjer om Vertikala BegrÀnsningar (2010/C 130/01). Fokus ligger pÄ att utreda om den balans som reglerna speglar mellan olika intressen Àr vÀlavvÀgd och hur reglerna bemöter de utmaningar som InternetförsÀljning medför..

BakgrundHÀr presenteras en kort sammanfattning om förskolans framvÀxt. Vidare presenteras förskolans första lÀroplan Lpfö98 (1998) för att sedan beskriva bakgrundsfakta kring den omarbetning som gjorts och som bidragit till att förskolan den 1 juli 2011 fÄr en reviderad lÀroplan.SyfteSyftet med undersökningen Àr att studera implementeringen av den reviderade lÀroplanen för förskolan utifrÄn hur den enskilde förskollÀraren ser pÄ, förstÄr och tolkar Lpfö98 reviderad (2010). Vidare vill vi undersöka vad förskollÀraren tror att den reviderade lÀroplanen kommer innebÀra för dennes vardagsarbete och verksamhet.MetodFör att kunna undersöka vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden self report som forskningsverktyg. Self report innebÀr att respondenterna skriftligen besvarar en eller flera frÄgestÀllningar. Urvalet i denna undersökning Àr 12 verksamma förskollÀrare frÄn en mindre kommun i VÀstra Götalands lÀn.ResultatResultatet visar att förskollÀrare ser den reviderade lÀroplanen för förskolan som mer tydlig och preciserad.

Enligt rÄdets förordning 4064/89, om kontroll av företagskoncentrationer, Àr det kommissionen som kontrollerar och granskar företagskoncentrationer. Den sÄ kallade ?one stop shop-principen? innebÀr att företag som genomför en fusion med gemenskapsdimension endast ska behöva vÀnda sig till en instans, det vill sÀga kommissionen för att fÄ en bedömning avseende fusionens förenlighet med den gemensamma marknaden. Eftersom kommissionen Àr ensam beslutsinstans Àr det dÀrmed ocksÄ kommissionen som har fÄtt utforma standarden för vilken bevisning och vilka antaganden som anses tillrÀckliga för att bevisa att en skadlig företagskoncentration föreligger. FörstainstansrÀtten har sedan den installerades 1989 haft funktionen att handlÀgga överklaganden av kommissionens beslut i konkurrensÀrenden.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger har för syn gÀllande jÀmstÀlldhetsmÄlen i lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010) samt undersöka hur pedagoger arbetar för att uppnÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen. Det kommer Àven framföras vilka möjligheter och utmaningar pedagoger finner nÀr det gÀller att uppnÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen..

Den Europeiska Unionen Àr en mÄngfacetterad samling lÀnder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhÄllanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit frÄn medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag bestÄr av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningen.Med hjÀlp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjÀr regression, fram en modell som förklarar förhÄllandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstÄnd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal Är som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande vÀrde pÄ var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju lÀngre avstÄnd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju lÀngre medlemskap i unionen desto lÀgre förtroende kÀnner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Syftet med denna uppsats Àr i första hand att utreda, analysera samt utvÀrdera den nÀrmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrÄn de aktuella intressena pÄ omrÄdet Àr ÀndamÄlsenligt utformat. Den övergripande frÄgestÀllningen utgörs av om nÄgon annan Àn den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och dÀrmed det dit tillhörande avhjÀlpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemstÀllning aktualiseras flertalet andra delfrÄgor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsÀttningar kan bakomliggande aktörer svara sÄsom verksamhetsutövare och dÀrmed omfattas av avhjÀlpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrÀttsliga Ätaganden?iii) Hur förhÄller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sÄdan i sÄdant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras dÀrmed, av naturliga skÀl, tre olika rÀttsomrÄden; miljö-, EU- och associationsrÀtt men utgÄngspunkten Àr primÀrt miljörÀttslig..

Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.